Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Håkon Liu

Nyhet: 2017-02-06

Den norske filmregissören och manusförfattaren Håkon Liu, har som tidigare meddelats efter en längre tids sjukdom avlidit i en ålder av 41 år. Hans närmaste sörjande är maken Nicklas Lund, föräldrar, syskon, filmvänner och skådespelarkollegor.

Håkon Liu var född i Kirkenes i Norge och uppvuxen i Ping Tung i Taiwan.

Efter avslutade studier i fri konst i Oslo stormade han in som ett yrväder på Filmhögskolan, Göteborgs Universitet.

Han fyllde rummet med sin energi. Hos honom fanns farlighet och värme på samma gång. Hans lidelse var att utmana våra traditionella föreställningar om människan och att ständigt överträda gränser för det förväntade.

Att beskriva Håkon som en korsning mellan Almodovar och Ang Lee kanske är att förminska honom. Han såg alltid hela människan och hur komplicerad hon är – oavsett kön, ålder och sexualitet.

Redan i sin examensfilm ”Kär i natten”, 2004, och i den prisbelönta novellfilmen Lucky Blue, 2007 utforskade han mänskligt beteende och längtan efter kärlek. En grundton som fullbordades i långfilmen Miss Kicki, 2009.

”Berättelsen måste vara sprungen ur ditt hjärta! Våga berätta om det som gör ont – men gör det med humor och kärlek”, sa Håkon.

Håkon kom under flera år att bli en mycket inspirerande och krävande gästföreläsare, handledare och mentor för blivande filmregi – och skådespelarstudenter.

Tillsammans med dem ville han undersöka och finna nya vägar till ett jämlikt samarbete. ”Vad sägs mellan raderna, vad finns att upptäcka i skådespelarens ögon, vad uppstår i stunden? Det handlar om en inlevelse i den andras närvaro – ett organiskt samspel mellan regissör och skådespelare”, skrev Håkon om sin metod. Han kallade den Osynlig Regi.

Det unika med Håkons arbetssätt var att inte veta allt från början. Han vände och vred på begrepp. ”Någonstans fanns det en blå dörr längst bak, som ännu aldrig öppnats”, sa han.

Han var inte rädd att invänta det sällsynta i mötet med varje skådespelare. Att ha tillit.

Håkon talade om nolläget. Hur vi skulle arbeta oss bort från ”skådespelarfåfängan”. Att ha någonting på hjärtat och blotta det, var det viktigaste för honom.

Han var mästerlig när gällde att få skådespelarna att borra sig in mot ett centrum – att inte leverera klichéer.

”Always consider the opposite! Din sårbarhet är en diamant – visa den!"

Nu är det upp till oss alla som fick möta Håkon att skaka våra egna hjärtan och lära oss att leva i en evighetslång abstinens efter honom.

Vi sörjer, i denna mörka tid, att så många konstnärer och poeter har lämnat oss – Du, Håkan, är en av dem.

Gunilla Röör                    Göran Du Rées
Pernilla August                  Gunilla Burstedt
Axel Danielson                  Hanna-Olivia Knuutila
Gorki Glaser-Muller            Leonard Palmestål
Guro Bruusgaard               Fijona Jonuzi
Magnus Mork                    Marta Dauliute
Jonas Eskilsson                 Gabriela Pichler
Roozbeh Behtaji                Elisabeth Marjanovic´ Cronvall
Anders Hazelius                Sophia Olsson
Andrea Östlund

Publicerades ursprungligen i Dagens Nyheter, 05-02-2017.

AV: Gunilla Röör och Göran du Rées

Sidansvarig: Oana Georgescu|Sidan uppdaterades: 2016-05-30

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?