Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hedersdoktorer

Utnämnandet av hedersdoktorer är ett sätt att belöna och visa uppskattning för utvalda personer som har haft stor betydelse för film, fotografi, fri konst eller litterär gestaltning.

Läs mer om akademiska högtider på Göteborgs universitet

2017

Liz Wells, fotograf

Liz Wells är professor i Photographic Culture, vid universitetet i Plymouth och internationellt sett en centralgestalt inom foto.

Liz Wells djupa kunskaper inom fotografins historia och inom landskaps- och miljöfotografi kommer att kunna inspirera konstnärliga fakulteten inom fler områden än fotografins.

Hedersdoktorn Liz Wells kommer att bli inbjuden till Göteborgs universitets doktorspromotion som sker under högtidliga former senare i höst. Värd för Liz Wells är Tyrone Martinsson, Akademin Valand.

2015

Lois Keidan, konstnär

Lois Keidan är chef för Live Art Development Agency i London, som hon grundade 1999. Keidan var tidigare chef för Live Arts vid The Institute of Contemporary Arts (ICA) från 1992 till 1997. Innan arbetet på ICA arbetade hon på motsvarande Kulturrådet i Storbritannien.

Keidan är en stor förespråkare och förkämpe för Live Art i Europa och har bidragit till att utveckla och stödja konstnärer som har blivit missförstådda och förtalade.

Lois Keidan har regelbundet publicerat artiklar och bidragit med en rad tidskrifter och publikationer. Hon föresläser på festivaler, högskolor, arenor och konferenser i både Storbritannien och internationellt. Lois Keidan är representerad i ett flertal styrelser och rådgivande paneler varav Artsadmin (London) och Performa (New York). och har utvecklat området performance och performance studies genom sina samarbeten med akademiska institutioner, bland annat genom att ta fram läromedel.

2013 

Helma Sanders-Brahms, filmregissör
1940-2014

Helma Sanders-Brahms, tysk filmregissör och producent, som under 1960- och 70-talet var med och skapade den filmstil som kallas "den nya tyska filmvågen".

Tillsammans med Margarethe von Trotta, Rainer Werner Fassbinder, Werner Herzog och Alexander Kluge var Helma Sanders-Brahms ett av de stora namnen inom den tysk film, med filmer präglade av innerlighet, svärta och realism.

Inom filmkollegiet vid Akademin Valand har det under många år funnits tankar om att knyta kontakt med nyckelpersoner inom den nya tyska filmvågen. Detta konkretiserades genom möten med Helma Sanders-Brahms 2012. Att Helma Sanders-Brahms utsågs till hedersdoktor innebar ett fördjupat samarbete mellan regissören, institutionen och studenterna.

Läs mer

2012

Madeleine Gustafsson, författare

Madeleine Gustafsson är en ledande svensk kritiker, översättare, poet och essäist. Som kritiker har hon en oöverträffad förmåga att lyssna sig till avgörande nyanser och förmedla läsningar på ett lågmält men engagerande sätt. Hon är en framstående poet och essäförfattare med ett flertal omtalade böcker.

Som översättare och introduktör av framför allt fransk och tysk litteratur har Madeleine Gustafsson gjort ovärderliga insatser för att tillgängliggöra efterkrigslitteratur på svenska. Hon är en ständig inspirationskälla för många litterärt verksamma inom och utom Konstnärliga fakulteten.

2008

Agnès Varda, filmskapare 

Filmskaparen Agnès Varda (f. 1928) är den franska nya vågens urmoder och varit tongivande inom rörelsen. Fem år innan den nya franska vågen fick fäste stod Agnès Vardas berättarteknik, att filma amatörer i utomhusmiljöer, i stark kontrast mot traditionen att filma i studio.

Hennes första film La Pointe Courte från 1954 har kallats den första filmen i den franska nya vågens anda som kom att påverka inte bara fransk film utan också amerikansk. Agnès Vardas sociala engagemang och politiska övertygelse såväl i hennes dokumentärfilmer som i hennes spelfilmer har påverkat flera generationers filmskapare genom filmer som Cleo från 5-7, Vagabond och Efterskörd.

Agnès Varda har under åren belönats med över 20 internationella priser, bland annat på festivalerna i Berlin, Chicago och Venedig. Hennes senaste film, den självbiografiska långfilmen Les Plages d´Agnès som presenterades vid festivalen i Venedig, 2008, berättar om hennes arbetsliv, resor och hennes kärlek till både Jacques Demy och till filmkonsten. De senaste åren har hon också etablerat en annan kontakt med sin publik genom att göra installationer på museer.

- Agnès Varda är sinnebilden för en personlig, egensinnig och oberoende filmskapare med brinnande engagemang för verkligheten, människan och livet. Hennes verksamhet och förhållningssätt är en stor inspirationskälla för framväxten och utvecklingen av Filmhögskolan, säger Gunilla Burstedt, högskolerektor på Filmhögskolan.

2007

Joseph Backstein, föreståndare och curator vid Institute for Contemporary Art, Moskva

Akademi Valand har ett omfattande samarbete med institutet som resulterat i student- och lärarutbyten, gemensamma workshops, föreläsningar samt utställningar i Ryssland och i Sverige. Joseph Backstein har hållit flera uppskattade gästföreläsningar vid Konsthögskolan Valand om konsten under och efter Sovjettiden, samt om curatorrollen inom konstvärlden. Samarbetet har betytt mycket för Konsthögskolan Valands internationella kontakter.

2006

MonikaMonika Tunbäck-Hanson, filmkritiker

Monika Tunbäck-Hanson är filmkritiker och kulturjournalist som sedan mitten av sextiotalet skrivit film- och litteraturkritik på Göteborgs-Postens kultursidor. Hon har varit både redaktionssekreterare och redaktionschef och haft stor betydelse för utvecklingen av GP:s kulturredaktion. Hennes analytiska förmåga och kunskapsförmedlande framställningskonst har under åren haft stor betydelse för den svenska filmkritiken.

Monika Tunbäck-Hanson har tagit aktiv del av den svenska filmpolitiken, under sjuttio- och åttiotalen var hon medlem av Svenska Filminstitutets jury för kvalitetsbidrag till svensk film. 1987 erhöll hon Filmpennan som utdelas av Filmpublicisternas Förening. 1992 tilldelades hon Svenska Akademiens Karin Gierow-pris för kunskapsförmedlande framställningskonst.

Monika Tunbäck-Hanson är på alla sätt en eldsjäl som med entusiasm, nyfikenhet och generositet arbetat för filmkonsten, för Göteborgs universitet, Göteborg Filmfestival och inte minst för tillblivelsen av Filmhögskolan vid Göteborgs universitet 1997.

2005

Ingmar Lemhagen, lärare

Ingmar Lemhagen har varit av utomordentligt stor betydelse för utvecklingen av de nordiska författarutbildningarna. Han har utvecklat den dialogiska muntliga essäistik som blivit en pedagogisk grund vid författarutbildningar inte bara i Sverige.

Ingmar Lemhagen har på Nordens folkhögskola Biskops Arnö etablerat en nordisk tradition inom skrivarskolornas område, unik i sitt slag i världen. Under mer än tre decennier har han vidareutvecklat och höggradigt stimulerat denna nordiska pedagogik på skrivkonstens område, som på åttio- och nittiotalen gjorde Biskops Arnö till den främsta plantskolan för nya författare i landet.

Han är en för vår tid unik kännare av samtida nordisk litteratur, vilket han dokumenterat i seminarier, föreläsningar, artiklar och essäer. År 2000 tilldelades Ingmar Lemhagen Dansk-svensk Vetenskaps- og Kulturfonds pris för sina insatser, 2001 tilldelades han Nordiska ministerrådets kulturjournalistpris.

2003

Eldrid Lunden, författare

Sandra Ikse, konstnär

Eva Bergman, regissör

2001

Roy Andersson hedersdoktorRoy Andersson, regissör

Filmregissör Roy Andersson är idag en av vår tids stora filmregissörer.

Under sina verksamma år har han arbetat fram en personlig filmstil och ett förhållningssätt till filmkonsten som varje seriös filmskapare och konstnär måste ta ställning till.

- Det är extra roligt för filmutbildningen att han utnämns till hedersdoktor. Han är en återkommande gästföreläsare hos oss och är en inspiratör för både studenter och lärare med sitt konsekventa och samhällsmedvetna konstnärsskap, säger Göran du Rées, professor på Högskolan för fotografi och film i Göteborg.
-Det ser nästan ut som en tanke att samtidigt som Roy påbörjade arbetet med Sånger från andra våningen startade uppbyggandet av den nya regiutbildningen, och samtidigt som han har premiär på sin film och promoveras, så får vi besked från utbildningsdepartementet att filmutbildningen nu permanentats som en av de två regiutbildningarna i Sverige.

Roy Andersson tillhörde de första årskullarna som gick ut Filminstitutets filmskola. Sedan dess har han regisserat flera uppmärksammade filmer.
Debutfilmen från 1970, En kärlekshistoria, blev en stor publiksuccé, därefter följde Giliap 1975. Mellan åren 1975-1990 producerade Roy Andersson ett stort antal reklamfilmer som prisbelönades över hela världen.

1999

Robert Frank, fotograf

Sidansvarig: Paulin Nande|Sidan uppdaterades: 2017-10-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?